Krita i taket

Jublade när vi gluttade under de buckliga skivorna i kökstaket, innan vi rev ner dem. Riktigt breda fina brädor skymtade där. Jublet la sig dock lite, när vi fått ner skivorna. Taket visade sig vara lagt med korta brädstumpar i sex rader. Hm, inte riktigt så tjusigt som jag först trodde. Men med lite vit färg skulle det nog bli nog så fint.

bild (31)bild (32)

Efter att ha läst runt så bestämmer jag oss för att måla med limfärg, av följande anledningar:
1. Det är en gammal och traditionell typ av färg som passar i torpet.
2. Den är miljövänlig. Består bara av krita, (ben)lim och vatten.
3. Man blandar den enkelt själv.
4. Den är billig i förhållande till annan färg.
5. Den ska ha bra täckförmåga.
6. Den blir helt matt när den torkar, vilket jag älskar.
7. Årstiden perfekt. Höst, vinter och vår är bra, på sommaren torkar färgen ofta för snabbt.

Nu blev slutresultatet inte exakt så bra som jag önskat, men så här gjorde vi (följde anvisningarna i Gysinge Handbok No 9):
1. Borstade rent taket från löst sittande smuts.
2. Spärrgrundade brädorna med mager linoljefärg (70% vit linoljefärg + 30% terpentin)

Tak grundmålat
3. Köpte ingredienserna på Gysinge Centrum för Byggnadsvårds filialbutik i stan, där kritan fick beställas hem, vilket tog 3 dagar. Fick långa armar av att bära hem 10 kg-säcken med krita. Hade vissa tveksamheter att som vegetarian köpa benlim (nej, jag skulle inte äta det, men ändå), bestämde mig iaf för att löpa hela lina ut, för byggnadsvårdsvärdets skull.
4. Blötlade kritan genom att försiktigt tömma ner allt (10 kg) i en stor hink med 5 liter kallt vatten, som fick stå över natten. Som ej fick omröras förrän dagen efter (annars skulle det bli klumpar i färgen). Samtidigt blötlade vi även benlimmet i en rostfri kastrull som också fick stå över natten.

Kritaiblot1BenlimuppifrånB

5. Nästa dag värmde vi limlösningen försiktigt i ett vattenbad, så den blev lätt flytande.
6. Rörde ihop limlösningen med kritalösningen. (Här stod det ”noga” i beskrivningen. Och jag hade förberett mig ”noga” genom att på Gysingebutiken köpa en sån blandarmojäng som man sätter på borrmaskinen för att göra detta på bästa sätt. Men vi tyckte när vi rörde med rejäl och ren pinne att den såg väldigt välblandad ut. Så vi använde aldrig borrpinneröraren, den sk färgblandaren. Detta kan dock ha varit misstaget som gjorde att jag inte blev helt nöjd med resultatet.)
7. Fick då en väldigt tunn och blaskig målarfärg, men som var väldigt lättstruken. Och som jämnade till alla brädskarvar så fint. Kritan gav alla hårda kanter en mjuk form som jag verkligen älskar!
8. Sen sprang jag och tittade titt som tätt när färgen torkade för i handboken stod att den skulle täcka först när den var torr. Och naiv som jag var hoppades jag på ett mirakel, att taket nu skulle bli just kritvitt (med tanke på ingredienserna) och inte behöva strykas mer. Men tyvärr. Vet inte om det var mig, blandningen, underlaget eller vad det var fel på. För helt täckande var den inte och i det vita hade det uppstått gula fläckar (såg ut som gamla fuktfläckar) och små svarta prickar (såg ut som fluglortar) på vissa ställen, som INTE fanns där efter grundmålningen med spärrfärgen.
9. Men skam den som ger sig. Vi hade ju större delen av hinken färg kvar, så jag strök igen, och igen. Kanterna i alla skarvar blev mjukare och mjukare (jättefint) och de gula och svarta fläckarna blev färre och inte så tydliga längre. Men försvann inte helt.
10. När jag var inne på helg två med strykningar, började dock färgen lukta illa, så då gav jag upp.
11. Lätt besviken på det inte helt täckande och helt jämna resultatet mejlade jag några bilder från första strykningen till Gysinge Byggnadsvård för att höra vad de trodde felet kunde bero på.

Tak vitfläckigt

Och fick snabbt detta svar:

”Hejsan!
Har aldrig sett detta tidigare. Värmde ni limmet ordentligt? Eller är det något i virket som tränger igenom? Jättesvårt att kunna gissa vad som har hänt.

Limfärgen ska ju målas tunt och oftast räcker det med en strykning. Fler strykningar bruka resultera i att färgen ramlar av. Limfärgen är ju ganska svag och orkar alltså inte bära sig själv så många gånger. Dessutom blir färgen inte riktigt vit innan den har torkat. Du kan ju testa och se vad som händer. Ramlar det ner eller inte blir  bra så bör ni ju försöka tvätta bort limfärgen och kanske testa med vår matta linoljefärg för inomhus. Nackdelen är att den luktar starkt men fördelen är att den går att måla snabbt och torkar snabbt. Inget bra svar från min sida, mest svammel, men det är svårt att veta vad som kan ha hänt med din limfärg. VI säljer ju så otroligt mycket av benlim och krita men jag har då aldrig sett detta hända tidigare. Så min undran är om det kan vara något i virket som gör att det blir så gult. Hoppas verkligen att det löser sig för er och att ni får ett tak som ni blir nöjda med.

Hälsningar
Ingela i Gysinge”

Jo, vad vi tror värmde vi limmet ordentligt och då vi grundade och det såg fint och bra ut efter spärrlagret, så har jag svårt att tro att det är något i virket som trängt igenom. Så efter två helger med limfärgsmålning återstår nu bara att se om den pga de många lagren nu kommer att trilla ner också … Jag försöker acceptera de små ojämnheterna i nyansen, intalar mig själv att det bara ser autentiskt ut. Lite genuin fuktfläcks- och flugfläckspatina sådär … Och om den nu bestämmer sig för att sitta kvar istället för att plötsligt börja flaga (efter en vinter eller så) så lovar jag att älska dem innerligt, ist för att behöva skrapa ner allt och börja om med annan färg …

Det färdiga resultatet, om man tittar snabbt och kisar lite, ser ut så här:
Takvitt

Och om man tittar lite noggrannare ser det mer ut så här:
TakFläckigt

Så lärdomar att dra av detta:
1. Har upptäckt att Skansen har ett annat recept på limfärg, där man slipper ha etiska funderingar kring benlimmet, då man istället kan köpa och blanda i cellulosalim (gjort på potatismjöl eller majsstärkelse. Var vanligt under första hälften av 1900-talet. Medan benlimmert användes från 1700-talet och in på 1950-talet). Det hade jag lätt föredragit att använda om jag vetat innan. Kanske hade jag sluppit fläckarna då också?
2. Kanske skulle använt borrmaskinsmojängen iaf.
3. Att man inte ska måla flera strykningar, då kritan inte är så stark.
4. Att färgen är enormt slabbig att måla med! Stänk på allt och alla. Täck väl! Även järnspisen och kylskåpet …
5. Att jag är jättebesviken på fläckarna och att färgen inte täckte bättre efter bara en strykning. Men förutom det är jättenöjd med resultatet …
6. Tänker inte använda limfärg fler gånger, i taken på de andra rummen. Om jag inte ska testa med cellulosalimmet och borrblandarpinnen då …

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s