Mus i vårt hus

Mjöl1
Någonstans i Östgötaskogarna finns just nu en grymt förstoppad mus.

Det är klart att det kommer in möss i ett gistet gammalt hus. Men jag tänkte ändå att de inte skulle leta sig in förrän det började bli lite kallare ute. Det var ju en klart oklar tanke. Så klart de letar sig in oavsett temperatur i jakt på mumsiga saker. Som i vårt kök. Men jag är ändå överraskad att det var mjölpåsen vår besökare gav sig på. Med fri tillgång till bröd, kakor och choklad som låg intill, så var det mjölet som lockade mest!? Man förundras. Det vita giftet rakt upp i nosen.

Därför ligger från och med nu, som ett hån till alla eventuellt besökande möss, våra torra matvaror i genomskinliga plastbackar och glasburkar med tättslutande lock. Och som snubbeltråd har jag garderat och garnerat med enris, vilket jag hört ska avskräcka denna typ av inkräktare.

Återstår att se.

Mus i vårt hus, nej tack! Mice e bajs.

 

 

Annonser

Iland med ett trädgårdsland

Jag är så glad över hur bra det gick med det lilla trädgårdsland jag anlade i våras. Det är ju inte alltid det blir som man tänkt sig. Särskilt inte i en trädgård. Jag hade verkligen tur att jorden var så bra som den var. Det hade ju också kunnat visa sig bara vara sten eller sand precis här.

Det var en kombo av att jag dels ville ha ett land nära köket och att jag ville gömma de stora stenarna i gräset, som gjorde att landet hamnade där det hamnade.

Så här såg det ut innan …

InnanGrävning
… och under arbetet. Lite hederligt grävjobb. Krävde sina svettiga timmar.TrädgårdslandGräva
Några små fina plantor fick jag och några köpte jag på plantskola. Och så sådde jag några rader med frön.

Vi hade inte bara tur med jorden, utan med vädret också. Självbevattnande regnväder när vi inte var på plats och varmt och soligt när vi själva kunde vattna.

TrädgårdslandPlantor Rabarber2
Och som det växt! En av de små tuvorna ovan är malört. Scrolla neråt för att se vilken ståtlig överraskning den blev!

Sallad
Romansallad och purjo, ovan. Och så den vajande busken malört, nedan.

_MG_0267 Malort

HelaLandet1
Nu njuter vi frukterna av vår lilla skörd och jag har redan börjat planera för nästa växtsäsong. Då ska odlingsytorna öka. Kurar i höstrusket med denna lilla pärla; ”Växtriket – Att skapa en trädgård”, av Lars Ring och Jan Rundgren (med underbara bilder av Roland Persson).

BokOmslag
På endast en liten kolonilott (ok, egentligen är det två lotter som de slagit ihop till en) har de skapat en hel slottsträdgård. Det kommer inte jag att göra, men en riktigt prunkande torparträdgård hoppas jag det ska bli så småningom. Med inspiration av detta:

Uppslag2 Uppslag4

Uppslag5

Snart, snart, snart, är våren och sommaren här igen. Tänker jag.

Skogens guld och fattigt torparliv

Svamp
Detta är torparlivets guld!

Men jag fastnar i tidningen jag tar fram för att rensa svampen på. Det är en turisttidning jag fick med mig från utflykten till Vimmerby. Där är en liten artikel om en torpare som levde för över hundra år sen i Småland, och som slet och slet. Han hade gett sig sjutton på att hans mark skulle gå att bruka så pass att hans barn inte skulle behöva emigrera till Amerika. I över 20 år (!) slet han med att släpa sten som blev till en lång, bred mur (en meter hög och bred, och lika djup under mark, då grunden ligger nergrävd på frostfritt djup). Men hans flit uppmärksammades i alla fall av Hushållningssällskapet som nog tyckte lite synd om honom, och gav honom en liten silverbägare som erkännande och uppmuntran.

Ironiskt nog blev denna silverbägare grundplåten till hans döttrars biljett till Amerika …

Och idag växer träden på båda sidor om muren, på denna till synes obrukbara mark.

Olika te sig livet som torpare, nu och då.

 

Rik på spik

Klippspik2
Panelen som sitter på tre av husets väggar och som vi håller på att ta ner (då den är trasig, fnasig och allmänt dålig och på de flesta ställen gör mer skada än nytta) kan man genom spikarna se att den suttit länge, då den är uppsatt med så kallad klippspik. De ser nästan ut som smidd spik, men är klippta ur en kraftig plåt och ersatte den handsmidda spiken i slutet på 1800-talet.

KlippspikKlippspik har en konande form på den s k klingan (”spikstjälken”) och en rund kullrig skalle. Den konande klingan är fiffig då den gör att spiken kan dras ur en planka utan att virket spricker. Och efter att ha rätat ut spiken går den att använda på nytt! (Till skillnad från modern spik.) Detta gör att jag sitter på en liten förmögenhet! Det vill säga om jag skulle orka räta ut alla sparade spikar och använda igen, istället för att köpa nya. En ny klippspik i denna storlek, 4 tum, kostar nämligen ca 5 kr styck. Och många spikar blir det … Att de är rostiga gör inget, för det lär visst bara skydda spiken.

Klippspik finns i olika storlekar, mindre för inomhussnickerier och större för brädfodring och spikning av golv.

Bryta loss bild (25)
Att ta bort så gamla brädor som dessa känns lite dubbelt och ibland funderar jag om jag gör rätt. Då jag nyligen hade besök av två timmerkillar (som tittade på den kortvägg där en stock behöver bytas ut) passade jag på att fråga hur de skulle gjort om det var deras hus. Och det var lite skönt, för den ene sa att han skulle sparat de panelbrädor som var ok och panelat resten med nytt, medan den andre sa att han skulle gjort som jag, ta bort panelen och måla timret. Inget är mer rätt eller fel än det andra. Från början var det timret som var ytskiktet på huset tills man antagligen efter ca 100 år satte på panelen, för att både skydda och isolera.

Så det blir panel av som jag tänkt från början (puh, då jag redan börjat måla en vägg …). Kanske dock att det blir panel på, på baksidan, där det är lite lappat och lagat och svårt att få en snygg vägg annars. Vi får se. En vägg i taget.

Hus-Quiz

original_01c
Original eller kopia? Behålla eller byta ut och ersätt med ngt nytt? Är det viktigt att behålla saker i original i ett gammalt hus? Så länge ett hus inte är K-märkt är det ju husägaren själv som bestämmer, men ibland kanske vissa beslut tas lite snabbt utan så stor kunskap och eftertanke.

material_01c attityd_01c

varsamt.org vill man skapa en medvetenhet om byggnadsstilar och material. Att hus har olika karaktärsdrag och att det finns olika sätt att gå tillväga när man vill förändra ett hus. En fin liten sida, med bl a flera små roliga quiz. Gå in och testa dina egna kunskaper här!

06bradgolv_01c

 

Helväggs – en av fyra

Det tog ett litet tag, men nu är iaf hela kortväggen grundmålad. Med en omgång till kommer den se ännu mer jämn och fin ut. Nu sög det torra virket upp färgen som uttorkade maratonlöpare. Fönsterfodren har också grundmålats och bågarna nere har kittats. Till slut. Och fått en varsin ny dropplist i ovankant, då de gamla var totalmurkna.

HelmåladVägg
Kvar är att, förutom måla hela väggen en omgång till, laga den lilla skadan mellan fönstren nere, skrapa, kitta och laga vindsfönstret och även skrapa vindskivor och knutbrädor. Ska jag nu måla dom röda som jag tänkt så kräver det rejäl skrapning och färgborttagning av den gamla färgen om slamfärgen ska fästa. Till det behöver jag en varmluftspistol eller hyra en speedheater (varmluftspistolernas Rolls Roys och något jag aldrig kört förut).

Och det stannar inte bara där, på grundstenarna har det en gång gjutits en kant i cement som behöver knackas bort. Den fungerade kanske bra en gång i tiden, men nu leder den bara in fukt under nedersta timmerstocken och in under huset. Så den behöver tas väck.

FönsterKittat
Att kitta gick i alla fall rätt bra. När jag väl köpte kittet … I princip piece of cake på de ställen jag tagit bort den gamla kittfogen helt. Det stod så i handboken, att man skulle ta bort allt löst sittande gammalt kitt. Men att kitta nytt i en fog där det satt snuttar med gammal kvar blev mer piece of pannkaka. Hur svårt som helst att få jämnt och snyggt!

Lärdom till nästa fönsterbåge: skrapa bort så mycket som möjligt av gammal fog, även den som sitter som … satan.

Sen har jag ju tänkt måla fönsterbågarna i gulockra och fodren ljust grå, men just nu kändes det vita så fräscht och fint, så det får nog vara så till i vår iaf.

HusväggFöre  HelmåladVägg
Här en före- och efterbild, även om ”efter” ännu har en bit kvar till klar. Lite olyckligt att jag tycker förebilden nästan är lite snyggare. Kanske för att jag just varit i Norge och sett alla deras fina små, grå och mörka timmerstugor där. Tror ändå det här kommer bli jättebra när det blir helt klart. Helt klart.

 

 

 

 

 

 

 

Tur på tur

Vi tog en tur till idyllen Vimmerby. Där köpte jag tyvärr inte detta fantastiska hus som var till salu. 

dhmBKMxA5ogXRvCgabJhHiqYph7FDQDjTZSQP3TOXJA
Utan något annat fint, och lite mindre skrymmande; två små fina glas. Blev mina för endast 5 kronor stycket, på Röda Korsets secondhandbutik, vid Vimmerbys torg. I dessa glas blir alla drycker ädla!

image

Sedan snubblade vi in i en riktig pärla, Vimmerby Antik & Kuriosa. En antikaffär fylld med sådant man vill att en antikaffär ska vara fylld av. En salig blandning av vackra och udda saker, till vettiga priser. Så jag fyllde på glasförrådet med fem glas till, här för svindlande tio kronor stycket.

ryuk-Uuh8TSyEl1qB9pWb50IaD_4Yldv0xTMyD79Urs
Nöjda och på god fot med glas på fot lämnade vi Vimmerby (efter en lång promenad mellan de fina gamla trähusen).

Men i en fyrvägskorsning på hemväg stannade vi till på detta fina ställe; Affären Svalsjö med café (och Pers mekaniska kabinett. Men det sparade vi till en annan gång). När jag köpte några vykort blev mannen bakom disken (antagligen Per him self) extra glad, för då fick han sätta affärens fina stämpel på påsen till korten. Något han tyckte var särskilt roligt, berättade han, att stämpla.

Kaffe och bulle i de vita cafémöblerna på den grusade gårdsplanen blev en perfekt avrundning på en tur med shoppingtur.

UqBsbsYSk88eizhQGuz_ffP6tTR1TgMlBxLR9_bfSDcBI48M0dWnlnoutgLhYrqAAz8V3s4AcTNi8uqE3Z4wPg

SvalsjonBulle