Några höstbuktter. Från trädgårdslandet. Innan frosten.
Goda som de är. Eller som juice blandad med rödbeta, ingefära och citron. Mums!
Myntan är nästan som en levande varelse i landet. Sprider sig med sina jordlöpande armar som tentakler på en alien. Men det gör inget. Den får gärna sprida sig vitt och brett hos oss. Älskar den! En färsk tofs i varmt vatten som te, eller i kannan med bordsvatten, i grönsalladen, tomat- eller fruktsalladen, eller ihop med jordgubbarna. Nu torkar jag den och tänker ha i teet i vinter. Nästa år ska jag leta reda på en planta med marockansk mynta att plantera. Min stora favorit. Så god!
Persiljan blev som en tät låg i häck i ytterkanten på trädgårdslandet. Precis som jag hoppades. Nu blir den nerklippt och nedfrusen och kommer användas flitigt i matlagningen i stan.
Ruccolan, här med sina blommor, även de ätliga. Peppriga fina ruccolan, som piggar upp det mesta i matväg.
Rabarbermangolden trodde jag det skulle bli större och mer av. Jag fick för mig att om jag nöp bort blommorna så skulle bladen få mer kraft och växa sig kraftiga och stora. Men så blev det inte. Vackra är de i alla fall. Även om de är lite glesa och taniga. Nästa år ska de jag sår få lite mer plats och få behålla sina blommor. Nypförbud på dom!
